markus jönsson

Efter en hemresa som gick bra i söndags från Tyskland så smög jag försiktigt igång med träningen på tisdagen. Men redan på onsdag var det dags för ny tävling. Ymer night relay i Borås på skidstadion. Det är en parstafett i fri stil där man kör 3 st sträckor var och varje sträcka är ca 1,5 km. Jag körde ihop med min klubbkamrat Erik Finnskog. Jag körde startsträcka och sträcka 3 och 5. Medans Erik tog hand om resterande sträckor och då alltså även sista sträckan. Innan start så trodde vi att en 3:e plats skulle vara inom räckhåll eftersom det var några bra sprintåkare med. Efter en bra start så jobba vi oss in i loppet och hade efter 2 sträckor kontroll över tävlingen och kunde ganska säkert ta hem segern. Vårat juniorlag var 2:a i mål av alla lag så det blev Tranemo både på första och andra plats :).

 

Idag var det dags för ny resa till skidstadion i Borås och Ymerloppet. 42 km, 10 varv på en slinga som mätte 4,2 km. Det var ett stort startfält, ca 350 startande. Prognosen visade plusgrader och regn så det var klister som gällde på fästet. Direkt i starten på mitt andra stavtag så trampade någon fast min stav med sin skida och vanligtvis så brukar detta inte vara några problem och det händer lite då och då. Men nu drogs trugan av direkt.... Det går knappt att åka utan truga på staven i såhär blött före för staven går igenom direkt. Men min brorsa var bra med i starten och det tog inte lång tid innan han fick fram rätt stav till mig. Han var snabbare än mig för han sprang och mötte mig, riktigt bra jobbat. Men jag kom efter lite i början men det var ingen fara. Jag tog in fort på täten när jag fått reservstaven och hade lite väl mycket adrenalin i kroppen för att ta det lugnt. Så direkt när jag kom ikapp täten så gick jag förbi och ryckte. Jag fick snabbt en lucka som jag drygade ut undan för undan och höll ett jämnt tempo. Drickalangningen funkade bra hela loppet. Det var plusgrader hela loppet och mot slutet började det regna. Men efter hur väderförutsättningarna var så höll spåren väldigt bra och det var en fin bana. Utefter spåret stod min familj och heja på :) . Min dotter Mariell skrek och hejade nog mest av alla :)! Här nedan är en bild på mig och Mariell några minuter efter målgång.

 

För mig blev 3:e Swix Ski Classics deltävlingen en besvikelse. Jag blev 43:a i ett lopp och före som passade mig. Jag var 20:e där förra året i ungefär samma förhållanden och bana. Direkt efter Marcialonga blev det några träningsfria dagar och enbart jobb på ISPO (världens största idrottsmässa). Jag representerade Swenor på mässan. På onsdageftermiddag begav jag mig till Seefeld och körde första passet på kvällen. Sedan gick träningen som planerat där jag och mitt team (Erik Melin) åkte vidare till Tyskaland på fredagen. När jag vaknade upp på lördagsmorgon (dagen innan tävlingen) var jag tung i huvudet och fick ont i huvudet under dagen. Efter skidtest och åkning av banan så började även magen krångla framåt kvällen.... Huvudvärken satt i hela natten och även på morgonen innan start och magen fortsatte att krångla. Så var förutsättningarna innan loppet.... Eftersom det var snöfall under loppet blev det samma typ av lopp som i Marcialonga, alltså att farten var lugn till en början. Jag var med tätklungan tills det var ca 7 km kvar. Då sprack det upp och jag låg ganska långt bak tyvärr. Jag jobbade på så gott jag kunde från min position men orkade inte jobba mig uppåt så mycket i fältet. Jag staplade in på en 43:e plats vilket jag inte var nöjd med. Det som var glädjande på kvällen efter loppet var att huvudvärken var borta och magen kändes bättre. Trots att det varit ett lugnt lopp så visar min pulsklocka något annat och jag har haft ovanligt hög puls hela tiden under loppet. Det var något som inte stämde med kroppen denna dag med huvudvärk, magproblem och ovanligt lättpåverkad höjning av puls. Så i efterhand ska jag kanske vara nöjd med att jag kunde genomföra loppet och inte känner mig sämre efter loppet utan snarare bättre. Nu hoppas jag på en betydligt bättre känsla framöver!