markus jönsson

Efter Västgötaloppet bar det av till Italien och Marcialonga. Jag kom på 37:e plats och var inte nöjd med det. Tyvärr valde jag nog fel skidor till den tävlingen för vallningen var det inget fel på. Men jag tycker jag hade lite dåligt glid och fick jobba stenhårt även i de lättåkta partierna. Sista backen upp där det bara är stakning som gäller i brant motlut hade jag inget att ge. Normalt sett brukar jag göra en realtivt bra sista klättring.

 

Efter Marcialonga stannade jag och övriga i Team Arkmek kvar utomlands och tränade i Seefelt. Det är ett fantastiskt fint ställe! Efter några dagar där så bar det av till Tyskland för 3:e deltävlingen i Ski Classics. Efter att det hade varit kraftigt töväder i Oberammergau där tävlingen gick så ändrades banan till 2 varv på en 20 km bana. Det blev en flack banan så då valde jag precis som många andra att åka utan fästvalla och bara staka. Jag kom efter i början av loppet men jobbade mig upp genom fältet och svarade för en bra avslutning och jag gick i mål på 20:e plats och 4:a av svenskarna i loppet. Det var mitt bästa lopp hittills i år och jag tog mina och Teamets första ski classics poäng för den här säsongen.

 

Helgen efter Tyskland så vann jag Ulricehamnsloppet vilket var väldigt nöjd över. Nedan är en bild på min sambo Marie dotter som gladligen visar upp segerkransen.

 

 

Helgen som var planen att åka Bessemerloppet. Jag och min bror Martin åkte iväg i fredags och på lördagen, dagen innan loppet började jag känna att något inte var helt 100 i kroppen. Men jag kände ändå inte att det var så farligt att jag inte skulle kunna köra. Men när väl starten gick så var det helt klart något som inte stämde i kroppen och tillslut fick jag kliva av. Jag har brutit en tävling innan i hela mitt liv så det krävs ganska mycket för att jag ska gå av. Men efter loppet så kände jag mig sämre och sämre och nu är jag mitt i en förkylning tyvärr. Jag hoppas på att bli frisk så fort som möjligt.